Allt fler studier visar att transfetter verkligen skadar hjärt-kärlsystemet, förvärrar kronisk inflammation och kan öka risken för demens. Det är inte längre bara en teori i media – biomarkörer, metaanalyser och WHO:s officiella ståndpunkt bekräftar att en minskning av transfetter är ett av de säkraste sätten att skydda hjärtat och hjärnan.
Vad är transfetter och var kommer de ifrån?
Transfetter (trans-fatty acids, TFA) är en grupp omättade fettsyror som kan förekomma naturligt i animaliska produkter (kött, mjölk) eller framställas industriellt genom partiell hydrering av vegetabiliska oljor (t.ex. i margarin, bakfetter, stekta rätter, många snabbmatsprodukter och sötsaker).
Industriella transfetter (iTFA) är föremål för allt fler studier och regleringar, eftersom just deras inverkan på kroppen är mest skadlig. WHO och många vetenskapliga översikter anser att deras eliminering är en prioriterad fråga för folkhälsan.
Sambandet mellan intag av industriella transfetter och hjärt-kärlsjukdomar är väl dokumenterat. TFA höjer nivån av ”dåligt” LDL-kolesterol och sänker nivån av ”gott” HDL-kolesterol, främjar inflammation och bidrar till åderförkalkning. Dessa mekanismer leder direkt till en ökad risk för hjärtinfarkt, stroke och för tidig död. Flera översikter och rapporter från de senaste åren rekommenderar att iTFA begränsas eller helt tas bort från livsmedel som finns på marknaden.
Skadar transfetter också hjärnan?
År 2019 publicerades resultaten av en stor japansk analys i tidskriften Neurology: forskarna mätte koncentrationen av elaidinsyra (den viktigaste industriella TFA) i blodet hos personer ≥60 år och följde dem under ungefär ett decennium. Högre koncentrationer av elaidinsyra var signifikant förknippade med en ökad risk för demens och Alzheimers sjukdom – även efter att typiska riskfaktorer och kostkvalitet hade beaktats. Detta är en viktig signal, eftersom man använde en biomarkör i blodet och inte bara kostdeklarationer.
Det betyder dock inte att ett orsakssamband har bevisats till hundra procent. De flesta befolkningsstudier är observationella och kan påverkas av andra faktorer. En mekanistisk förklaring till sambandet är dock logisk: transfetter förvärrar inflammatoriska processer och kärlsjukdomar, vilket i sin tur ökar skadorna på hjärnan och risken för demens.
Samtidigt ökar antalet studier som kopplar hög konsumtion av starkt bearbetade livsmedel (där iTFA ofta är en av ingredienserna) till många negativa hälsoeffekter, inklusive hjärt- och metaboliska problem och psykiska störningar.
Hur undviker man iTFA?
Världshälsoorganisationen (WHO) har länge uppmanat till att eliminera industriellt framställda transfetter och har lanserat programmet REPLACE för att ta bort iTFA från livsmedelskedjan.
– Över 278 000 dödsfall per år världen över kan hänföras till konsumtion av industriellt framställda transfetter – står det på WHO:s webbplats.
Enligt WHO:s rekommendationer bör det totala intaget av TFA utgöra <1 procent av det dagliga energibehovet.
Regeringarna i vissa länder (t.ex. Danmark, Kanada och Singapore) har infört förbud eller begränsningar för delvis hydrerade oljor – en politisk åtgärd som motiveras av starka epidemiologiska bevis rörande hjärtat och allt fler signaler rörande hjärnan.
Hur kan man i praktiken skydda sig mot farliga livsmedel? Förändringarna bör helst införas redan vid inköpen:
- läs etiketterna och undvik produkter som innehåller ”delvis hydrerade oljor” eller ”trans”;
- begränsa intaget av snabbmat, godis, färdiga bakverk och friterade produkter;
- välj oraffinerade oljor (olivolja, rapsolja), nötter, frön och fet fisk istället för hård margarin och dåligt beskrivna industriella fetter – det är fetter som i studier kopplas till bättre hjärta- och hjärnhälsa;
- föredra dieter med dokumenterade kognitiva fördelar, såsom medelhavsdieten eller MIND-dieten.
Data om sambandet mellan intag av transfetter och hjärtsjukdomar är tillförlitliga, men effekten på risken för att utveckla demens kräver ytterligare forskning. Det behövs också studier som klargör om effekten beror direkt på TFA:s toxiska verkan på nervvävnaden eller indirekt på försämrad vaskulär hälsa och metabolism. Tills dess att entydiga resultat finns tillgängliga verkar dock kostprevention vara ett rimligt och enkelt sätt att skydda sin hälsa.
